Allmänna val
I Sverige röstar vi vart fjärde år om vilka som ska företräda oss i riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Val till Europaparlamentet hålls vart femte år.
Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och valen ska vara fria, hemliga och direkta.
- Allmän rösträtt - rösträtten beror endast på sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, dvs. ålder, medborgarskap och bostadsort.
- Lika rösträtt - alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, dvs. en röst per person.
- Fria val - ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta på.
- Hemliga val - väljaren är inte tvungen att visa eller tala om hur han eller hon röstat.
- Direkta val - väljarna utser direkt de som sitter i t.ex. riksdagen eller kommunfullmäktige - de är direktvalda av folket.
Val till Europaparlamentet
Val till Europaparlamentet infaller vart femte år. Nästa val är den 9 juni.
Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige
Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige infaller den andra söndagen i september vart fjärde år.
Rösträtt vid riksdagsval
Du som senast på valdagen fyller 18 år, är svensk medborgare och bosatt i Sverige (eller någon gång har varit folkbokförd här) är röstberättigad vid allmänna val till riksdagen, kommun och landsting samt vid val till Europaparlamentet.
Rösträtt vid kommun- och landstingsfullmäktigeval
Utöver vad som sagts om riksdagsval äger du rösträtt vid val till kommun- och landstingsfullmäktige, om du senast på valdagen är:
- Medborgare i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater
- Medborgare i Island eller Norge
- Eller om du i andra fall är utlänning, men varit folkbokförd i Sverige under tre år i följd före valdagen.
Röstmottagare
Vill du hjälpa till och vara röstmottagare på valdagen? Läs mer om vad det innebär och gör en intresseanmälan via vår e-tjänst som du hittar genom att klicka på den blå knappen nedan.