Bild
Kontakt

Kemikaliefri förskola och skola

Ett av Sveriges nationella miljökvalitetsmål är ”Giftfri miljö”. Målet innebär att inga ämnen som skapats eller utvunnits av samhället ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden

Kemikalieinspektionen har beslutat att vi ska gå mot en giftfri miljö. Resultatet blev ”Handlingsplan för en giftfri vardag 2011-2014- skydda barnen bättre”. Denna har ett speciellt fokus på barn och ungdomar, eftersom forskning visar att de ingår i en riskfull grupp när det kommer till exponering av kemiska ämnen. Handlingsplanen är nu förlängd till 2020.

2013 kom motioner om att inleda ett arbete mot en giftfri vardag i Säffles förskolor och skolor. Motionerna bifölls, det är teknik- och fritidsnämnden som fick uppdraget att leda projektet ”Kemikaliefri förskola och skola”. Det genomfördes 2016. Barn- och utbildningsförvaltningen och Miljö- och byggförvaltningen är också involverade i arbetet.

Kemikalier är en pådrivande orsak till svåra hälso- och miljöproblem. Idag finns relativt få regler om farliga ämnen i varor men kemikalieinspektionen menar också att dessa regler ofta inte följs.

Barn och unga speciellt utsatta för kemikalier och att det är viktigt att de skyddas. De mindre barnen utforskar världen krypande, de suger och tuggar på saker för att uppleva dem.

Hormonstörande kemikalier är kemikalier som i sin struktur liknar vårt mänskliga hormon. När dessa kemikalier kommer in i våra kroppar kan de då förväxlas med det riktiga hormonet och störa viktiga processer som hormonerna styr. Varje dag utsätts vi för många olika kemikalier, flera av dessa kan påverka hälsan både negativt och positivt.

Stort fokus under detta projekt låg på förskolan. Ledordet var utbildning och långsiktighet, vilka är viktiga faktorer för att få ett bra resultat.
Arbetet i skolan genomfördes på liknande sätt som på förskolan, men med fokus på de lägre åldrarna. Det befintliga lekmaterialet inventerades tillsammans med en pedagog och punktinsatser kommer gjordes på de övriga delarna av skolan. Viktiga delar är rutiner, nya inköp och städning.

Inventering genomfördes i kommunens alla tillagningskök, detta eftersom det idag finns material i köken som kan vara sämre ur kemikaliesynpunkt. Verktyg och vägledning kommer arbetas fram för att i framtiden kunna välja bra material.

Säfflebostäder, städning och upphandling är också viktiga delar i detta arbete. Vad beträffar Säfflebostäder arbetades det för att i kommande renoveringar och nybyggnationer välja bättre material ur kemikaliesynpunkt. En upphandling som har tydliga kemikaliekrav är också en grundförutsättning för att vi i framtiden ska ha bra material i barnens miljö. De är viktigt att man arbetar fram riktlinjer och rutiner.

Nedan följder information om olika ämnen och material.

Gungor och fallskyddsplattor

Gamla bildäck återanvänds ofta och blir till gungor, hinderbanor och fallskyddsplattor på lekplatser. Dessa däck innehåller HA-oljor som i sin tur innehåller 10-30 procent polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Enligt kemikalieinspektionen är detta den största grupp av cancerogena ämnen som vi idag känner till. 2010 skärptes lagen kring hur mycket HA-oljor däck får innehålla. Däck tillverkade efter 2010 är därför betydligt bättre än de gamla.

Kreosot och tryckimpregnerat virke

För att förlänga livslängden på brädor och plankor impregneras de ibland med bekämpningsmedel mot insekter, röta och termiter. Träimpregneringen kreosot är klassat som cancerframkallande och är idag förbjudet på bland annat lekplatser. Det var tidigare vanligt med CCA-impregnering (krom, koppar, arsenik). Idag är denna impregnering ersatt med snällare alternativ. Impregneringen är däremot oftast kopparbaserad och innehåller också borsyra, som i djurförsök visat sig hormonstörande.

Byggnadsmaterial

I en förskola är det viktigt att ytorna är lätta att städa och golven ska klara av hårt slitage. Det är därför vanligt med plastmattor, de tål dessutom vatten och annat spill bra. Tyvärr är de oftast tillverkade i PVC plast. Ett bra alternativ till PVC är linoleum. Linoleum är däremot inte vattentåligt på samma vis som en plastmatta, och kan därför inte användas i våtrum. Miljömärkt färg är bra alternativ och kom ihåg att vädra ut ordentligt efter renovering. Flytta inte in direkt i ett nymålat rum.

Det finns flera anledningar till varför barnen inte ska leka med elektronik. Dels utgör elektriska prylar ofta en ökad säkerhetsrisk, där finns just el, men även batterier och sladdar. Det är i lagstiftningen om vilka kemikalier som är reglerade för olika produkter som gör den stora skillnaden i om prylen som barnet leker med är säker eller inte. Elektronik innehåller också mycket flamskyddsmedel som gör att det är svårare för produkten att börja brinna. Många av flamskyddsmedlen är giftiga, speciellt de som innehåller brom.

Leksaker avsedda att vara leksaker är reglerade genom Leksaksdirektivet och är därför säkrare för barn att leka med än andra varor. Detta är däremot ingen garanti för att leksaken är fri från giftiga kemikalier. Leksaker som bör tilldelas extra uppmärksamhet är leksaker tillverkade i mjuk plast, har en kladdig yta samt leksaker som luktar eller doftar.

Förändringar i lagstiftningen

2007 förbjöds ftalaterna DEHP, DBP och BBP i leksaker och barnavårdsartiklar. Vidare reglerades ftalaterna DINP, DIDP och DNOP och förbjöds i delar av leksaker och barnavårdsartiklar som barn kan stoppa i munnen. 2011 infördes det nya Leksaksdirektivet innehållande krav på dokumentation med ingående beskrivning om leksakernas tillverkning. Här ska finnas en lista på de delar och material som leksaken består av, samt säkerhetsdatablad från kemikalieleverantören. Kemikalielagstiftningen i direktivet trädde däremot i kraft först den 20 juli 2013. Det generella kravet i direktivet säger att leksaker ska vara utformade på ett sådant sätt att det inte finns någon risk för människors hälsa till följd av exponering för de kemiska ämnen som leksaken innehåller.

  • Lista som anger högsta halt för vad barnet tar upp i kroppen för vissa farliga ämnen (ofta metaller) utökades från 8 till 19 ämnen. Dessutom avser listan nu högsta värde för migration (läckage), istället för vad kroppen kan ta upp.
  • CMR-ämnen (ämnen som är klassade som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska). Över specifika koncentrationsgränser förbjöds i tillgängliga delar i leksaker.
  • Doftämnen som är förbjudet i kosmetika, förbjöds i leksaker. Vissa doftämnen är tillåtna att användas, men måste då anges i märkningen.
  • Var uppmärksam på var leksakerna är tillverkade och välj att göra dina köp från större affärskedjor och från leverantörer du litar på och allra helst producerade i EU.
  • Undvik att köpa leksaker utomlands eller på marknader.
  • Undvik leksaker tillverkade innan 2007 om möjligheten finns. Och rensa ut äldre leksaker!

 

Plast kan beskrivas som det sämsta materialet ur kemikaliesynpunkt. Detta till stor del på grund av att plasten är så vanlig men också för att stor del av de tillsatta kemikalierna i plasten inte binder till materialet utan ”läcker ut”.
Detta minimerar riskerna:

  • Föredra hårda plastleksaker framför mjuka. Ju mjukare plasten är desto mer mjukgörare.
  • Undvik plast som känns kladdig. Kladdigheten kommer ofta från mjukgörare.
  • Undvik doftande/luktande plast. Doftämnen kan vara allergiframkallande.
  • Fråga vilken plast leksaken är tillverkad av. Plaster som anses fungera är Akrylplast, EVA, PA, PBT, PE, PET, polyester och PP. Men kom ihåg att det är själva plasten som är fungerar, inte de kemikalier som kan vara tillsatta i produkten.

Träleksaker är i allmänhet bra, men kan ibland vara behandlade, lackade eller målade, med farliga ämnen som utsöndras när barn slickar på dem. Vill man vara på den säkra sidan kan man köpa träleksaker av obehandlat trä. Nyare leksaker efter 2013 är också säkrare när det gäller färger eftersom fler metaller är reglerade.

Leksaker i textil kan till exempel vara gosedjur. Tänk på att alltid tvätta alla textilier innan användning, då avlägsnas många kemikalier från till exempel tillverkning och transport. Säkerställ också att det är CE märkt, och välj gärna ett miljömärkt alternativ, som till exempel Ökotex. När det gäller en tygleksak, titta efter miljömärkningen Svanen.

Elektroniska leksaker innehåller delar av batterier, kablar, kretskort och metall. Dessa delar lyder under andra lagstiftningar och fler farliga ämnen är tillåtna för att produkten ska fungera.

  • Elektroniken ska vara inkapslad och inte vara möjligt för barnet att komma åt, undvik ändå batteridrivna leksaker till de små barnen. Hit räknas också leksaker som blinkar eller låter.

Leksaker som inte är tillverkade i syfte att vara leksaker som till exempel elektroniska produkter såsom mobiltelefoner, datorer och läsplattor. Dessa ska såklart användas i utbildningssyfte i verksamheterna, men ska inte användas för lek.
Det är också en annan lagstiftning som gäller för produkter avsedda att komma i kontakt med mat. Några som går alldeles utmärkt att använda är mjölkförpackningar, juiceförpackningar, äggkartonger och liknande kartongförpackningar. Undvik däremot konserver, då dessa ofta innehåller det hormonstörande ämnet bisfenol A.

Lim och färg ska alltid vara vattenbaserade och inte innehålla lösningsmedel. Lim ska inte innehålla VOC ämnen (benzen, toulen, xylen). Undvik oljefärger, om de äldre barnen vill måla med riktig färg, välj då istället akrylfärg.

Kritor, pennor och fingerfärg
Kritor kan innehålla olovligt höga halter av bly, pennor kan innehålla organiska lösningsmedel och fingerfärger kan innehålla nitrosaminer. Se till att barnen inte tuggar på dem på kritorna, vill du vara extra försiktig fråga återförsäljaren om de kan säkerställa att kritorna är fria från tungmetaller. Tänk på att pennorna bör vara vattenbaserade och inte innehålla organiska lösningsmedel.

Leror som är avsedda att härda och stelna är ofta tillverkade av PVC plast, speciellt cernitleror, välj istället vaxbaserade lekleror (exempelvis bivax) om du köper färdiga. Kom också ihåg att det finns flera bra recept på slime, trolldeg, play-doh med mera som man kan göra själv. Då vet du själv vad du stoppar in i massan innan du låter barnen leka med den.

Pärlplattor och pärlor
Försök ta reda på vilken typ av plast pärlorna och plattorna är tillverkade av, det är vanligt att plattorna består av Polystyren (PS) medan självaste pärlorna består av den bättre plasten Polyeten (PE). I katalogen hos kommunens upphandlade företag finns ofta information om vilken plast pärlorna består av. Det viktigaste med pärlplattor är att inte låta barnen värma, eller vara närvarande vid värmning av pärlplattorna. Denna process frigör giftiga ämnen från såväl plast som lim.

  • Satsa på annat material när det gäller pärlor, det finns ett stort utbud av glas- och träpärlor på marknaden.
  • Värm inte pärlplattor tillsammans med barnen, och öppna gärna ett fönster.

På förskolor är det vanligt att man har förkläden i pysselrummet för att skydda barnens kläder när de målar. Gamla förkläden är väldigt plastiga, som gallon, dessa består ofta av PVC. Idag finns andra varianter av förkläden så som polyester, polyamid eller PEVA. Många förskolor har idag börjat använda sig av gamla t-shirts och skjortor.

Tvål
Eftersom flytande tvålar består av mycket vatten måste man tillsätta konserveringsmedel, vilka kan vara allergiframkallande och miljöskadliga. Konserveringsmedel finns i de flesta typer av hygienprodukter för att förhindra att produkterna angrips av mögel och bakterier. Parabaner är omtvistade konserveringsmedel som i djurförsök har visat sig vara hormonstörande

Fasta tvålar innehåller inget vatten, och därför behövs inte konserveringsmedel i samma utsträckning. I verksamheten är det därför viktigt att välja en bra flytande tvål, en som är utan parabener och gärna miljömärkt.

I innehållsförteckningen i schampon står det ofta Sodium lauryl sulfate, vilket gör att det löddrar mycket. Nackdelen är att det är hudirriterande och tvättar bort mycket av hudens naturliga fettlager. Ibland används ett annat ämne, Sodium laureth sulfate, vilket är mindre hudirriterande, men i stället mer miljöbelastande. Välj hellre parfymfritt och miljömärkt schampo & balsam som är snällare mot huden.
Våtservetter är ofta parfymerade och innehåller konserveringsmedel. Att blöta torra pappersservetter i en plastpåse till utflykten är ett bra alternativ för att undvika kemikalier.

Desinfektionsmedel så som vanlig handsprit och handgel innehåller antibakteriella ämnen. Dessa är framtagna för att döda bakterier. De är biocider vilket innebär att de dödar levande organismer. De kan också vara skadliga för såväl människa som miljö. Antibakteriella ämnen hittar vi idag i en rad olika vardagsprodukter exempelvis funktionella träningskläder och bakteriedödande köksbänkar.

Solkrämer finns i två varianter, kemiska och fysikaliska. Kemiska ämnena fångar upp UV-ljuset och omvandlar det till en längre och snällare våglängd innan det släpps igenom, men vissa går ändå igenom huden. Det fysikaliska solskyddet som numera används är framförallt titandioxid, som lägger sig som ett täckande skydd och reflekterar UV-ljuset.

På kosmetiska produkter som solkrämer och solsprayer (men även smink) finns krav inom EU på att förpackningen är märkt. Titta efter ordet ”nano” inom parantes efter ingrediensnamnet i innehållsförteckningen. Nanomaterial verkar vara farligast att exponeras för via inandning.

Allmänna tips:

  • Välj parabenfria tvålar och krämer
  • Fasta tvålar är bättre än flytande tvålar för de innehåller mindre (eller inga) konserveringsmedel.
  • Handdesinfektionsmedel är bra vid sjukdomsutbrott, men undvik desinfektion på barnens händer dagligen.
  • Tvätta händerna ofta på barn är ett bra sätt att minska intaget av kemikalier. Tvål och vatten räcker långt.
  • Skydda barn från solen i första hand med kläder och solhatt. I andra hand med miljömärkt och parfymfri solkräm.
  • Torra pappersservetter är ett bättre alternativ än parfymerade våtservetter.

Vad vi stoppar i oss och vad vår mat innehåller är den största källan till vårt kemikalieintag. Bekämpningsmedel (biocider och växtskyddsmedel) används för att hålla skadedjur och ogräs borta i alla delar av världen, för att maximera skörden.

Frukt, bär, grönt och spannmål
Odlade bär är hårt besprutade, men bär innehåller också väldigt mycket bra vitaminer och kostfibrer. Bär och frukt är ofta mer besprutade än till exempel spannmål. I Sverige har vi väldigt stor tillgång på bär i skogen, det bästa är att plocka egna bär. Angrepp på potatis är däremot väldigt vanligt, vilket gör att potatis är en av de mest besprutade grödorna i Sverige. Bland importerade varor är framförallt vindruvor, bananer och citroner tungt besprutade. Det största problemet med bananer infinner sig vid odlingen, på en hektar (ca två fotbollsplaner) bananodling används ca 50kg bekämpningsmedel varje år.

Det är vanligt att växter som används som djurfoder är besprutade med bekämpningsmedel, och rester kan därför påträffas i såväl kött och mjölk som i ägg. Kött står dessutom för den största miljö- och klimatpåverkan inom livsmedelskategorin, där djurproduktionen ensam står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser

Baljväxter, bönor, linser och ärtor, är proteinrika och är därför ett bra alternativ till kött ur klimatperspektiv. Ett kilo baljväxter ger upphov till ca 5-10 procent av de växthusgasutsläpp som motsvarande mängd nötkött ger. Det är vanligt med allergi mot baljväxter. På senare år har allergin blivit allt vanligare, särskilt bland små barn. Trots baljväxternas positiva effekter kan det alltså vara bra att vara försiktigt med växterna, speciellt när det gäller barn

Fisksorter som är vanliga vid fritidsfiske kan innehålla mycket miljöföroreningar, som dioxiner, PCB och kvicksilver. Dessa fiskar går inte att köpa i butik, och de flesta av oss äter dem väldigt sällan. Fisk är däremot nyttigt på många sätt, de innehåller bra fetter – omega 3 – vilket minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och livsmedelsverket rekommenderar att vi äter fisk 2-3 gånger i veckan. Dioxin och PCB lagras i fiskens fettvävnad och påträffas därför i just fet fisk som vildfångad lax, öring och sill/strömming från hela Östersjön. Detsamma gäller vildfångad lax, öring och sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern. Av dessa hittar vi endast sill och strömming i matbutiken, lax i butik är oftast odlad eller fiskad i Atlanten eller Stilla havet.

Naturskyddsföreningen har länge avrått från att äta jätteräkor, på grund av den enorma miljöpåverkan odlingen av räkorna medför. Stora områden mangroveskog skövlas och markerna förstörs av den stora mängd kemikalier och antibiotika som används vid odlingarna. Även om skaldjur är nyttigt är det viktigt att hålla konsumtionen på en hållbar nivå. MSC, ASC och KRAV är märkningar som berättar att fisket för en produkt är hållbart.

  • Välj ekologiskt och fairtrade så minskar du bekämpningsmedelsresterna i maten och bidrar till bättre levnads- och arbetsförhållanden för odlarna.
  • Välj frukt och grönt efter säsong.
  • Minska på köttet och ersätt det med vegetariska alternativ.
  • Undvik fet fisk från Östersjön.
  • Välj fisk och skaldjur märkta MSC (global organisation som tar fram standarder för certifierade fisk- och skaldjursprodukter – hållbart fiske), ASC (certifiering av fiskodlingar) eller KRAV.

Att använda aluminiumkärl eller folie till mattlagning medför oftast ingen risk, eftersom halterna som utsöndras är väldigt små. Livsmedelsverket avråder däremot från användandet av sura livsmedel i samband med aluminium, sura livsmedel är:
Saft och juice, soppor, krämer eller mos av rabarber, bär och frukt,
Soppor, såser och inläggningar av till exempel tomater och surkål
Konservburkar

Inom EU har man upptäckt flera fall där skadliga ämnen från framför allt svarta köksredskap av polyamidplast (PA), läckt ut i livsmedel. I köksredskap har även det förbjudna ämnet anilin hittats. Enligt europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), misstänks anilin kunna skada arvsanlagen och på sikt öka risken för cancer. Välj därför i första hand köksredskap av trä eller rostfritt.

Muggar eller glas är något som vi alla använder dagligen. På förskolor är plastmuggar vanliga, just på grund av att de inte går sönder så lätt. Det är vanligt med genomskinliga plastglas och muggar tillverkade i PC (polykarbonat) plast. Eftersom plast i allmänhet är ett material som vi vet kan läcka kemikalier, är det alltid att föredra vanliga glas före plastmuggar.

Plastfolie som används i hemmet är i regel gjord av polyeten (PE) och innehåller inte mjukgörare. PVC-plastfilm (polyvinylklorid) används främst vid butiksinpackning. Det finns olika typer av plastfilm av PVC, där vissa lämpar sig endast till frukt och grönt. Om man använder samma typ av PVC-plastfilm till feta livsmedel som ost och grillat kött finns det risk för att mjukgörare i filmen vandrar över till livsmedlet.

Returpapper är normalt inte avsett att användas i kontakt med livsmedel. Bara vissa sorters återvunnet papper som renats från mikroorganismer och kemikalierester används – och då bara till vissa typer av livsmedel. För papper i kontakt med livsmedel saknas i dag detaljerade EG-regler. Hushållspapper av returmaterial bör därför inte användas i direkt kontakt med vattenhaltiga eller feta livsmedel som till exempel pizza eller bacon.

På förskolor är det idag vanligt att man använder plasttallrikar till maten på grund av att de väger mindre, minskar arbetsbelastningen hos personalen, samt att de inte går sönder om barnen kastar tallrikarna i golvet. Det är oftast melamintallrikar som används. Eftersom maten dessutom är varm är porslin ett betydligt bättre val. Lättviktsporslin är ett bra alternativ som många kommuner använder.

Teflon är väldigt vanligt i stekpannor, men förekommer också i grytor och ugnssäkra formar. Teflon är ett varumärke och tillverkas av polytetrafluoreten (PTFE) och är alltså en fluorplast. Det är de perfluorerande ämnena som gör teflon så halt och behändigt, men dessa ämnen binder till kroppens proteiner, sprids i miljön och har mycket lång halveringstid. Använd istället gjutjärnspannor och rostfria grytor.

Allmänna tips:

  • Undvik att värma mat i plastbehållare, eller platsredskap i kombination med livsmedel. kemikalier avges lättare när plasten hettas upp.
  • Undvik konservburkar eftersom de kan innehålla bisfenol A på insidan, välj i stället vätskekartong.
  • Använd redskap, grytor, pannor av material som glas, porslin, trä, rostfritt och gjutjärn. Fasa ut plasten, silikonen och teflonet.
  • Välj porslintallrikar istället för plasttallrikar, och välj vanliga glas framför plastmuggar

Möbler med smutsavvisande textil är lättskötta, men de innehåller i de flesta fall perflourerade ämnen. Dessa ger en lite halkig, smuts- och vattenavvisande effekt. Tyvärr misstänks dessa ämnen kunna orsaka skador på nervsystemet. De är dessutom långlivade och stannar kvar i kropp och miljö under många år. Möbler i konstskinn är ofta plastbaserade och kan innehålla stor andel av mjukgörande ftalater.

Stoppningen i soffor och fåtöljer kan innehålla höga halter av kemikalier, framför allt flamskyddsmedel. Dessa ämnesgrupper förekommer ofta både i stoppning av skumgummi och i textilier. Bromerade flamskyddsmedel är mest omdiskuterade och är mycket långlivade och ansamlas i kroppens fettvävnad.

Möbler med träskivor, så som plywood och spånskivor, kan innehålla höga halter formaldehyd. Det är limmet i skivorna som avger den färglösa gasen, som har visat sig vara cancerframkallande. Välj istället möbler i solitt trä.

Det lättaste sättet att minimera risken för exponering av kemikalier är att välja en miljömärkt möbel. Det är också bra att välja en möbel med avtagbar textil.

För att hålla ljudnivån nere på våra förskolor är det mycket vanligt med ljuddämpande bord. Här finns både bra och dåliga alternativ. Ibland består den ljuddämpande skivan på bordet av PVC plast, vilket troligtvis innehåller höga halter av ftalater. Många bord har däremot linoleum som det ljuddämpande skiktet, vilket är ett betydligt bättre alternativ.

Det är vanligt att mattor, både på förskolor och i privata hem, har gummering på undersidan. Gummeringen minskar halkrisken, men kan innehålla bromerade flamskyddsmedel. Plastmattor innehåller ofta höga halter av ftalater. Trasmattor som går att tvätta i maskinen kan vara ett bättre alternativ.

Kuddar och madrasser innehåller ofta skumgummi som är känt för sitt innehåll av flamskyddsmedel och formaldehyd. Det är också vanligt att madrasserna har ett PVC överdrag, som i sig innehåller mjukgörande ftalater. Överdrag i PUR/PU/EVA är ett bättre alternativ. Välj gärna miljömärkt om det finns.

Allmänna tips:

  • Välj möbler med avtagbara textiler som går att tvätta i maskinen.
  • Möbler i äkta skinn kan också vara ett bättre alternativ.
  • Välj ett ljuddämpande bord med miljömärkt linoleumskiva.
    – Undvik mattor med halkskyddande gummering på undersidan.
  • Föredra ett madrasskydd i textil utan plastbas som är avtagbart och går att tvätta. Ett bra alternativ är Svanenmärkta madrasser med textilöverdrag som är märkt med ökotex, eller överdrag i PUR/PU/EVA.


Kläder och andra textilier behandlas ofta med kemiska ämnen som är farliga för människors hälsa och miljö. Textilier kan innehålla rester av kemikalier som har använts vid framställningen av textilfibrer. Ämnena kan också ha använts för att ge tyget önskvärda egenskaper som till exempel färg, flamskydd samt vatten- och smutsavvisning. Det förekommer även att textilier behandlas med antimögelmedel för att tygerna inte ska mögla vid transport i fuktiga lastutrymmen.
Välj gärna miljömärkta textilier och kläder eftersom det är en garanti för att de uppfyller vissa miljö- och kemikaliekrav. Vid den ekologiska odlingen används inga kemiska bekämpningsmedel.

Impregneringsmedel är vanliga i regnkläder och ytterkläder och används för att ge smuts- och vattenavvisande egenskaper. Några av dessa kända ämnen är perfluoroktansulfat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA) som inte bryts ner i naturen och ansamlas i växter, djur och människor. För barn är regnkläder i galon (av polyuretan) ett bättre alternativ.

Det förekommer att träningskläder, sängkläder, strumpor och skor är behandlade med antibakteriella ämnen för att förhindra bakterietillväxt och dålig lukt. Det kan handla om ämnena triclosan, triklokarban eller silver. Silver är giftigt för vattenlevande organismer när det följer med tvättvattnet ut i avloppet och som senare kommer ut i jorden. Antibakteriella ämnen kan leda till uppkomst av resistenta bakterier och att antibiotika blir verkningslöst.

Det är vanligt att barntröjor har plasttryck på framsidan och dessa kan bestå av PVC plast. I PVC tillsätts ftalater för att plasten ska bli mjuk. Små barn stoppar ofta kläderna i munnen, och ftalaterna sitter inte fast i plasten utan utsöndras hela tiden. Flera studier har kopplat ftalater till hormonellt påverkade åkommor som övervikt, autism, astma och allergi. Välj istället kläder utan plasttryck.

Generellt ska man se upp med skor av plast. Köp gärna svensktillverkade ekologiska barnskor av naturmaterial.

  • Det lättaste sättet att undvika farliga kemikalier i textil är att välja miljömärkt, då har någon annan redan tänkt.
  • Tvätta nyinköpta kläder, sängkläder och övriga textilier innan du använder dem första gången för att undvika att eventuella rester av hälsofarliga ämnen kommer närmast huden.
  • Nyuppackade textilier kan lukta starkt av kemikalier, vädra dem för att minska risken att andas in ämnena.
  • Begagnade textilier som tidigare har tvättats flera gånger är ett bra alternativ.

Kemikalietips till förskolan

  • Välj miljömärkt och ekologiskt när ni köper nytt
  • Köp gärna second hand
  • Tvätta alla nya textilier eftersom de kan innehålla rester från produktion och transport.
  • Var observant när ni köper impregnerade allväders kläder och skor. Undvik membran som består av fluorerade plaster eller blivit impregnerade av fluorkarboner. Alternativ finns idag, fråga när ni handlar!
  • Undvik plasttryck, de kan innehålla hormonstörande ämnen.
  • Undvik antibaktriell/silver behandling av kläder, vanligt i sportkläder.
  • Släng äldre plastleksaker och handla inte leksaker second-hand
  • Handla från seriösa leksakshandlare som följer våra direktiv och regler. Leksaker ska alltid ha en CE-märkning.
  • Textil, trä, metall och papper är generellt bättre än plast.
  • Välj bort plastleksaker av PVC eller annan mjukgjord plast.
  • Välj bort produkter som inte är tillverkade för att vara en leksak. Detta eftersom att leksaker går under en egen lagstiftning med hårdare krav.
  • Varm elektronik avger kemikalier, speciellt när de är nya
  • Plocka inte isär elektronik, speciellt inte som aktivitet för barnen. Lämna gammal elektronik till återvinningscentralen.
  • Håll elektroniska produkter fria från damm
  • Välj ekologiskt om möjligt
  • Glas, porslin, rostfritt och trä är bättre material än plast.
  • Varm mat och plast hör inte ihop då varm plast kan läcka kemikalier till livsmedlet.
  • Stekpannor och kastruller med non-stick-behandling innehåller ofta teflon eller andra perfluorerade ämnen, undvik dessa. Gjutjärn och rostfritt är bättre alternativ.
  • Använd helst nappflaskor i glas. Nappflaskor innan 2011 ska inte användas, då de kan innehålla ämnet bisfenol A, som nu är förbjudet i nappflaskor.
  • Köp miljömärkt bakplåtspapper som inte innehåller fluorkarboner. Fluorkarboner kan också hittas i påsen med micro-popkorn
  • Undvik mat i konservburkar, som kan innehålla bisfenol A. vätskekartong och glasburkar är bättre.
  • Undvik produkter av polykarbonat (hård och genomskinlig plast som liknar glas).
  • Haklappar och vaxdukar i PVC bör undvikas. Exempelvis akrylatbehandlad bomull är ett bättre alternativ.
  • Köp miljömärkt, exempelvis Svanen eller Bra miljöval.
  • Undvik produkter med stark doft
  • Fast tvål är bättre än flytande
  • Vädra ut ordentligt efter renovering. Flytta inte in direkt i ett nymålat rum.
  • Ta för vana att korsdragsvädra ett par minuter varje dag, det är ett effektivt sätt att byta ut luften i hemmet.
  • Dra ett extra varv med dammsugaren och trasan. Dammpartiklar och kemikalier binder till varandra och blir en stor källa till exponering.
  • Termopapper som kvitton kan innehålla hormonstörande bisfenol A, låt inte barnen leka med dessa.

Källor:
Forsberg, E., 2014. Makt, plast, gift och våra barn. Starstad Press
Johansson, K., 2012. Den onda badankan, ditt barn och de osynliga gifterna. Ordfront förlag, Stockholm.
Stockholm stad, kemikaliecentrum

Senast uppdaterad • 2020-02-11