Kontakt

Visste du detta om Säffles stadskärna?

Vilken betydelse har byggnadsvård för upplevelsen av en stad? Vad är viktigt att bevara och vad är inte?

Värmlands museum har nyligen gjort en Kulturhistorisk utredning av Säffles arkitektur med fokus på 50 och 60-talsbyggnader. Nu följs detta upp med en bebyggelseinventering av stadskärnan där Andreas Hansen och Lena Thor från Värmland museum på uppdrag av Säffle kommun dokumenterar och redogör för de man anser är bevaringsvärd arkitektur och byggnadsdetaljer.

Säffle kommun fått 160 000 kr i bidrag från Riksantikvarieämbetet/länsstyrelsen för en bebyggelseinventering i centrala Säffle. Arbetet avses slutföras under hösten 2014, informationsmöte med bl a fastighetsägare kommer att hållas efter sommaren.

- Inventeringen kommer presentera och specificera kulturhistoriska värden i bebyggelsen vilka är viktiga att ta hänsyn till i samhällsplaneringen. Inventeringen kommer också lyfta fram stadens kulturhistoria som en resurs och utgångspunkt för utveckling av en attraktiv livsmiljö, säger Peter Pettersson, förvaltningschef på Miljö och byggnadskontoret.

Här får du en liten försmak på arkitekturiska godbitar i Säffle centrum.

Peter Pettersson från Säffle kommun (t.h.) Andreas Hansen och Lena Thor jobbar med att inventera bebyggelsen i Säffles stadskärna. Här ser vi bevarade gårdshus som är en viktig del av de äldre innergårdarna i stadskärnan.

Fasad av pärlspontpanel, profilerade listverk mellan våningsplanen och fönstrens omsorgsfullt utformade över- och understycken återspeglar hantverkstraditionen hos trähusarkitekturen från tiden kring sekelskiftet 1900.

Under det sena 1800-talet spreds en puts- och stenarkitektur som gav också små orter en ökad stadsmässighet. Fasaderna var ofta rikt försedda med dekor, här i form av detaljerade reliefmotiv samt en betonad takfot.

Säffle kyrka tillhör stadskärnans kulturmiljöer från 1960-talet. Den är med sina tegelfasader och skarpskurna linjer typisk för tidens kyrkobyggande. Säffle kyrka tillhör en av få kyrkor av yngre datum som är skyddade enligt kulturminneslagen.

Välbevarad träarkitektur från 1800-talets senare del. Det strategiska läget nära järnvägens resenärer förklarar varför byggnaden tidigare bland annat inrymt Hotell Centrum.

Radhusen i kvarteret Härden tillhör 1970-talet och ritades av Waldenströms arkitektkontor. Tegel i kombination med träpartier hör tiden till.

Äldre butiksfönster har satts igen och ersatts med tegelmur. Det nya teglet har en tydligt annorlunda struktur och slätfog istället för den äldre rundfogen.

Varför är det värd att bevara dessa tidstypiska detaljer?

- Bebyggelse från olika tider har sina särskilda karaktärsdrag både vad gäller vilka material som använts och hur de olika delarna utformats. Husen berättar stadens historia. De speglar olika verksamheter som varit viktiga och visar hur människor har levt. På det sättet blir olika tiders bebyggelse en resurs att ta vara på för att skapa en rik och attraktiv stadsmiljö. Att vara rädd om de tidstypiska detaljerna och karaktärsdragen är viktigt för att husen alltjämt tydligt ska kunna berätta om den tid de kommer ifrån, säger Andreas Hansen från Värmlands museum.

Senast uppdaterad • 2019-11-26