Bild
Kontakt

Säffles historia

År 1882 bildades Seffle köping. Under några intensiva decennier utvecklades den blygsamma köpingen till en tätort med stadsmässig bebyggelse. Starka industrier tillkom och befolkningen växte. År 1943 slogs Säffle ihop med grannkommunen By socken och fördubblade sitt invånarantal över en natt. Några år senare, 1951, var det hög tid för samhället att föräras stadsprivilegier. Säffle blev därmed den sista köpingen i Sverige som fick äran att bli stad.

Vattnet var ursprunget

Staden Säffle är alltså ung men belägen i en urgammal bygd, full av resurser som jordbruksmark, skog och vattenleder för kommunikation. Inom kommunen, framför allt på Värmlandsnäs, den mäktiga udde som sticker ut i Vänern och syns ända till månen, finns det gott om fornlämningar av alla slag. Hällristningar, stenåldersgravar och fornborgar från vendeltid (århundradena runt år 600 v.t.). Och det är ju självklart att Värmlandsnäs blev tidigt bebyggd. Bra kommunikationer över Vänern och längs Byälven, mycket goda odlingsbetingelser och ett överflödande rikt fiske gav förutsättningar för försörjning av en stor och växande befolkning. Olof Trätälja, kungason från Uppsala, lär enligt myten – som vi gärna tror på – ha varit den som på allvar koloniserade och organiserade vår bygd.

Vattnets betydelse kan urskiljas än i dag. Se bara var alla herrgårdar och säterier ligger. Koncentrationen till vatten och vattendrag är tydlig. Och fler lär det ha funnits. Vid Högsäters färjeläge finns lämningar efter något som sannolikt har varit en hövdingagård. Läget är perfekt för den som vill ta upp tull och beskatta sjöfarten längs älven. Att det varit så vet vi inte. Men visst är det tillåtet att låta fantasin arbeta och fundera på vilka strategiska fördelar lokaliseringen kunnat innebära.

Betydelsefull industrialisering

Vattnet - och Byälven - fick också stor betydelse under förstadiet till industrialismen när järnbruken utnyttjade den för transporter. Stångjärnet fick fraktas för vidareförädling till platser där det fanns gott om skog som kunde omvandlas till den nödvändiga träkolen. Överallt i skogarna fanns det milor och kolare. I och med tillkomsten av Trollhätte Kanal och något senare Säffle kanal 1838 tog industrialiseringen fart på allvar.

Bruksepoken började. Sågverk, pappersbruk, glasbruk och verkstäder växte fram i stort sett överallt. I Svanskog, i Kålsäter, i Säffle. Överallt spirade företagandet. Säffle blev med tiden en betydande industriort med varumärken som Billerud, Seffle Motorverkstad (Brucemotorn), Källe, Jacobssons möbelindustri, Bronäs, Somas och Säffle Karosseri. Än i dag finns de flesta av företagen kvar, ibland under andra namn och alla har gått över från hantverksmässig tillverkning till high tech i absolut världsklass. Det är vi säfflebor givetvis stolta över.

För ca 100 år sedan – i början av 1900-talet – bodde det omkring 25 000 personer i det som i dag är Säffle kommun. Knappt 500 av dem bodde inne i tätorten. Landsbygden kokade av folk – och de flesta var unga, kreativa och fulla av behov. Det var då alla vägar, alla Folkets hus, alla fotbollsplaner och bygdegårdar kom till. Det var då som så mycket av det vi i dag utnyttjar skapades. Det var också dessa ungdomar som var med och utvecklade föreningslivet och idrotten. Det ledde bland annat till att SK Sifhälla under 50- och 60-talen tillhörde den svenska fotbolls- och friidrottseliten.

Även kulturen blommade ut och fick kanske sitt mest kända varumärke i den folkligt förankrade SäffleOperan. Vad framtiden bär i sitt sköte vet ingen. Inte ens de professionella prognosmakarna. En sak vet vi dock säkert och det är att de tillgångar vi har i form av jord, skog, vind och vatten kommer att behövas minst lika mycket i framtiden som de har betytt under historiens lopp.

Kontakt
  • Kommunstyrelsen

    Kommunstyrelsen

    Kanslienheten

    0533-68 15 05

    Kanaltorget 1, Säffle

  • Säffle kommun

    Säffle kommun

    Kommunledningskontoret

    0533-68 10 00

    Kanaltorget 1, Säffle

Senast uppdaterad • 2020-01-28