Du är här: Start / Stöd&omsorg / Sekretess, anmälan, överklagan

Sekretess, anmälan, överklagan

Sekretess råder inom hela vård och stödområdet om enskildas personliga förhållanden. Personalen har tystnadsplikt.

Varje svensk medborgare har enligt offentlighetsprincipen rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). Riksdagen har dock ansett det nödvändigt att i vissa fall göra inskränkningar i denna rätt, till exempel för att skydda enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Inskränkningarna finns i Offentlighets- och sekretesslagen. De skall tolkas restriktivt.

Om sekretess inom hälso- och sjukvård och socialtjänst går att läsa i 25-26 kap. offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess gäller för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom lider men. För hälso- och sjukvårdens del nämns uppgift om enskilds hälsotillstånd som ett sådant personligt förhållande som omfattas av huvudregeln.  

Sekretessen omfattar såväl skriftliga som muntliga uppgifter. För uppgifter i allmänna handlingar inom dessa områden gäller sekretess så länge som risken för men kvarstår – dock högst i 70 år.

Läs mer om sekretess på Socialstyrelsens sidor.

Anmälan/anmälningsskyldighet

Personal på bland annat skolor och barna- och mödravårdscentraler är skyldiga enligt 14 kapitlet 1 § socialtjänstlagen att anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om barn som kan behöva särskilt skydd eller stöd.

Alla människor bör enligt 14 kapitlet 1 § socialtjänstlagen anmäla till socialtjänsten om man känner till något barn som behandlas på så sätt att det behöver socialtjänstens stöd eller skydd.

Utredning

Vid en ansökan om råd och stöd eller vid en anmälan gör socialtjänsten en utredning. Det kan räcka med ett samtal men det kan också vara en mer omfattande utredning.

En utredning består i att samla in material genom samtal mellan en socialsekreterare och anhöriga. De flesta utredningar som rör barn och unga görs i samråd med familjen. Socialtjänsten kan, vid utredningar om barn som behöver skydd eller stöd, för sin bedömning ta kontakt med andra som känner barnet väl såsom personal på förskola, skola eller barnavårdscentral.

Då utredningen är klar får den det berör läsa igenom utredningen och komma med synpunkter. I de allra flesta fall som gäller barn är föräldrar och socialtjänsten överens om vilka insatser som behövs såsom stöd i hemmet eller på fritiden, en kontaktfamilj eller en placering i ett annat hem eller på en institution. I de fall socialtjänsten anser att barnet/den unge behöver vård utanför hemmet och föräldrarna inte tycker samma sak kan socialtjänsten ansöka till Länsrätten om vård enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga).

Överklagan

Om du inte är nöjd med beslut om hjälp kan du överklaga beslutet. Ett beslut som inte helt uppfyller din ansökan åtföljs alltid av anvisningar om hur man kan överklaga. Läs mer om att överklaga beslut.

Patientnämnden

Om du undrar över något eller är missnöjd med vård, bemötande eller det omhändertagande du fått, så tala i första hand med den personal som har det direkta ansvaret för din vård eller med chefen för verksamheten. Deras uppgift är att hjälpa dig till rätta. De vill gärna höra dina synpunkter på vad du tycker är bra eller mindre bra.

Om du tycker det är svårt att framföra dina synpunkter till personalen eller kanske vill diskutera dina rättigheter och möjligheter med någon utomstående kan du vända dig till Patientnämnden.

Patientnämndens uppgift är att hjälpa, stödja och bidra till lösning av problem som kan drabba dig som patient. Patientnämnden gör inga medicinska bedömningar, har inga diciplinära eller ekonomiska uppgifter och ska inte förväxlas med Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Patientnämnden hör till Landstinget. Läs mer om patientnämnden på Landstinget i Värmland

Sidan uppdaterad den 6 juli 2012

Lämna synpunkt på sidan