Du är här: Start / Politik&fakta / Korta fakta och historik om Säffle / Säffles historia

Säffles historia

Vid nyår 2001 fyllde Säffle stad 50 år. Jubileet firades med pompa och ståt, med fyrverkerier och 50-talsrock. – Men är det egentligen något att fira att en stad fyller 50 år? Ja, det är det. För det kommer aldrig mer att hända. Begreppet stad är numera avskaffat och Säffle var faktiskt den sista köpingen i Sverige som fick äran (och det var en ära!) att bli en stad, att bli kollega och kompis med Paris, Askersund och Moskva. Och visst ligger det status i ett krönt stadsvapen.

Vattnet var ursprunget

Hällristning från Värmlandsnäs.

Staden Säffle är alltså ung men är belägen i en urgammal bygd, full av resurser som jordbruksmark, skog och vattenleder för kommunikation. Inom kommunen, framför allt på Värmlandsnäs, den mäktiga udde som sticker ut i Vänern och syns ända till månen, finns det gott om fornlämningar av alla slag. Hällristningar, stenåldersgravar och fornborgar från vendeltid (århundradena runt år 600 v.t.). Och det är ju självklart att Värmlandsnäs blev tidigt bebyggd. Bra kommunikationer över Vänern och längs Byälven, mycket goda odlingsbetingelser och ett överflödande rikt fiske gav förutsättningar för försörjning av en stor och växande befolkning. Olof Trätälja, kungason från Uppsala, lär enligt myten – som vi gärna tror på – ha varit den som på allvar koloniserade och organiserade vår bygd.

Knusesunds Herrgård.

Vattnets betydelse kan urskiljas än i dag. Se bara var alla herrgårdarna och säterierna ligger. Koncentrationen till vatten och vattendrag är tydlig. Och fler lär det ha funnits. Vid Högsäters färjeläge finns lämningar efter något som sannolikt har varit en hövdingagård. Läget är perfekt för den som vill ta upp tull och beskatta sjöfarten längs älven. Att det varit så vet vi inte. Men visst är det tillåtet att låta fantasin arbeta och fundera på vilka strategiska fördelar lokaliseringen kunnat innebära.

Pilgrimsled

Pilgrimsleden är utmärkt med symboler för den som vill vandra i historiska fotspår.

I Spanien ligger Santiago del la Compostela. I Norge ligger Trondheim. Det är två berömda vallfartsorter. Ända sedan medeltiden och långt fram i våra dagar har de lockat mängder av fromma troende. De har färdats längs alla Europas pilgrimsleder. En av huvudlederna kom via Västergötland över Vänern till Lurö och vidare upp längs Byälven och in i Norge. Massor av nyheter, viktiga impulser och innovativt kunnande kom till våra trakter den vägen. Det var genom pilgrimsleden en stor del av omvärldsbevakningen skedde.

 Läs mer om Säffle kanal på denna samlingssida över Nordens kanaler.

Industrialisering

Älven fick också stor betydelse under förstadiet till industrialismen när järnbruken utnyttjade den för transporter. Stångjärnet fick fraktas för vidareförädling till platser där det fanns gott om skog som kunde omvandlas till den nödvändiga träkolen. Överallt i skogarn fanns det milor och kolare. I och med tillkomsten av Trollhätte Kanal och något senare Säffle kanal 1838 tog industrialiseringen fart på allvar.

Bruksepoken började. Sågverk, pappersbruk, glasbruk och verkstäder växte fram i stort sett överallt. I Svanskog, i Kålsäter, i Säffle. Överallt spirade företagandet. Säffle blev med tiden en betydande industriort med varumärken som Billerud, Seffle Motorverkstad (Brucemotorn), Källe, Jacobssons möbelindustri, Bronäs, Somas och Säffle Karosseri. I dag finns de flesta av företagen kvar, ibland under andra namn och alla har gått över från hantverksmässig tillverkning till high tech i absolut världsklass. Det är vi säfflebor givetvis stolta över.

För ca 100 år sedan – i början av 1900-talet – bodde det omkring 25 000 personer i det som i dag är Säffle kommun. Knappt 500 av dem bodde inne i tätorten. Landsbygden kokade av folk – och de flesta var unga, kreativa och fulla av behov. Det var då alla vägar, alla Folkets hus, alla fotbollsplaner och bygdegårdar kom till. Det var då som så mycket av det vi i dag utnyttjar skapades. Det var också dessa ungdomar som var med och utvecklade föreningslivet och idrotten. Det ledde bland annat till att SK Sifhälla under 50- och 60-talen tillhörde den svenska fotbolls- och friidrottseliten.

SäffleOperan gör varje höst en musikalföreställning i Säffle med mycket pompa och ståt.

Även kulturen blommade ut och fick kanske sitt mest kända varumärke i den folkligt förankrade SäffleOperan.

Vad framtiden bär i sitt sköte vet ingen. Inte ens de professionella prognosmakarna. En sak vet vi dock säkert och det är att de tillgångar vi har i form av jord, skog, vind och vatten kommer att behövas minst lika mycket i framtiden som de har betytt under historiens lopp.

Sidan uppdaterad den 13 februari 2014

Lämna synpunkt på sidan